Vild strejk!!

Nu har jag fått nog, något måste ske, en förändring men vet inte vad eller hur det skall gå till innan jag går under! Detta är inte hälsosamt för varken mig eller Gustav.. inte för Andreas heller. Vi blir alla ledsna och stressade.
 
Skall försöka förklara kortfattat.
 
När vi låg på BB och Gustav blev förlöst via snitt låg jag på uppvaket utan att kunna hjälpa honom. Han behövde mat pga dåliga värden, det blev ersättning och så rullade det på för tog flera dagar innan min mjölk rann till trots intensiv tuttning. Han tog både bröst och flaskan utan problem till en början.
 
Jag fick hemska sår snabbt som inte ville läka plus mild mjölkstockning på det. Maximal otur för här börjar mitt/ vårt problem. Jag kunde inte amma honom pga den fruktansvärda smärtan. Blev till att köpa en pump, jag pumpade och gav på flaska kombinerat med ersättningen för att nå upp i volym. Så småning om så fick han börja tutta igen efter såren läkt. Men jag hade fortfarande inte mjölk så det räckte, fick bara ut ca. 40 ml. och han åt 120 ml. Så blev ersättning efter bröstet vid varje måltid.
 
Tiden gick, nu är Gustav två månader och totalratar bröstet. Jag vet inte vad jag ska göra?! Gråter mycket och känner mig otillräcklig. Jag vill ju så gärna att det skall funka men det går verkligen inte. Han blir skitförbannad och skriker sig röd i ansiktet och tappar nästan andan. Inte ens ett snutttag kan han ta utan blir direkt hysterisk när jag lägger honom vid bröstet. Flaskan kommer fram i desperation och han blir då knäpptyst!
 
Men nu ska ni få höra vad som är konstigt, morgonamningen går hur bra som helst och då äter han utan protest. Kan vara lite kinkig ibland men han äter på samtidigt som han isf klagar.
 
Vill ju amma, det hör ju till! Känns så himla orättvist att jag ska behöva ha krångel med amningen också efter en sån tung förlossning. Dessa två månader som gått har verkligen inte varit någon dans på rosor. Det sliter fruktansvärt och hade aldrig kunna tro det skulle vara så här jobbigt. Då både fysiskt och psykiskt.
 
Nu vill jag ha tips! Hur skall jag göra, mitt mål och önskan är ju att kunna amma.
 
 

Kommentarer
Postat av: Anonym

Det hänger nog ihop, att det blev snitt är ju ingen bra start för att amningen ska komma igång. Jag tycker du ska skita i att pumpa. Jag hade oxå världens ångest nät det inte fungerade, men när jag väl bestämt mig för att sluta kändes det bra! Och kolla på Vira i Gry, dom växte och blev stora ändå! :)

2012-08-22 @ 19:59:08
Postat av: julia

Om det är så att du verkligen vill amma och han tar bröstet på morgonen, amma då då och ge ersättning resten av dagen, skulle inte det fungera? :) kram! Lycka till!

Svar: Ja, Jag ska prova mig fram, men morgontuttningen funkar ju klockrent så det vill jag ju ha kvar. Tycker det är så mysigt att amma så vill inte sluta :( Inte än.. men vet du idag ammade vi tre gånger utan protest :) Så bra har det inte varit på länge. Kram på dig
Stina Leanders

2012-08-23 @ 08:32:11
URL: http://cholia91.blogg.se
Postat av: Elin

Jag födde också med snitt och har inte haft problem med amningen, så det behöver inte ha med det att göra. Jag tror du behöver komma till en punkt där du kan acceptera att det inte fungerar så bra. Kanske kan du få prata med ngn via bvc? Har du varit på efterkontroll ännu?Förstår att det kan kännas som en jättebesvikelse, samtidigt som det verkar vara väldigt vanligt att amningen krånglar mer eller mindre. Det viktigaste är att din son är nöjd och att du inte behöver känna dig otillräcklig, skulle amningen mot förmodan komma igång så se det som en bonus! Det är inget fel på dig för att amningen krånglar :) Lycka till!

Svar: Blev det akutsnitt för dig? Jag fick börja med flaska tidigt så han föredrar den, det är det som är kruxet. Men idag tuttade vi tre gånger, å så bra har det inte gått på länge :) Hur gammal är din bebis?
Stina Leanders

2012-08-23 @ 22:33:27

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0